Vift

Jag dör lite inombords varje gång jag läser en blogg som på något underligt vis krupit upp till toppen av Sveriges mest lästa bloggar, men visar sig ha ett oerhört tunnt innehåll. Är den gråa massan verkligen så ytlig och enkel att den regelbundet orkar läsa en text, skriven på enormt opersonlig och simpel svenska, om en persons kläduppköp och  besök  på stan? Speciellt då detta är det enda bloggen ifråga har att erbjuda? Då de eventuella sporadiska livsråden och politiska ståndpunkterna är tjatiga och flyter på mainstream-vågen?

Lyckligvis finns det även några små blogg-oaser, författade av mänskor som är sin egna, i denna mycket omsusade top-lista. Åt dem lyfter jag min hatt.